En meter är en meter lång. Det är ett ovedersägligt faktum. Men ofta är den faktiskt både en eller annan centimeter kortare eller längre utan att det spelar någon roll. Det vi kallar en meter kan vara något där omkring.
Så att något är på ett ungefär är också en sanning. Ett accepterat faktum för somliga i ett visst sammanhang. Sanningen om hur lång en meter är blir därför inte enda utan oändligt många beroende på det avtal som råder mellan sändare och mottagare. Avtalet bygger på samspel och speluppfattning. Om att se sammanhanget på likartat sätt.
Bollen är rund, heter det och med det menas att inget är givet och att inget blir exakt som man tänkt sig. Ändå är det vad spelarna i laget gör. Övar sig i att försöka förstå vad de andra ser, och tänker, i den sekund då allt ska hända. Någon sanning finns inte, allt är alternativa lösningar. Så och i verkliga livet.
Alternativa fakta om en match ser vi dagligen. Orättvist, säger den som förlorade, som inte hade en enda målchans men som spelade så snyggt att folket jublade. Fullt rättvist säger den som segrade eftersom det är målen som räknas oavsett hur de tillkom. Såg vi samma match, säger en tredje?
Tänker man så är det mesta på ett ungefär beroende på vem man är, vad man vill och vem den andre är. Inte mycket är exakt eller absolut sant. Inte ens tiden är exakt annat än för de som springer hundra meter eller har andra unika specialintressen. Vi säger att den är kvart över när någon frågar och vi ljuger. Någorlunda exakt rätt hade varit att säga att den om tio sekunder är fjorton minuter över tre. Men det blir för otympligt. Alltså rundar vi av och det är helt okej.
Retorikens ädla konst består således av avrundningar och ungefärliga sanningar. Av genvägar, förenklingar och förkortningar. Lögner är inte alltid lögn utan andra sätt att se på saken. Allt handlar om vem som säger vad till vem – i vilket sammanhang och därmed under vilket avtalsförhållande som råder; när man vet precis vad den andre menar trots att uttalandet inte var helt i överensstämmelse med sanningen.
Så fungerar copywritern, journalisten, prästen för att inte tala om politikern, talskrivaren, nekrologförfattaren. Lika ofta är det vad som står mellan raderna som vad som står på dem som gäller. Vad som hände på ett möte handlar inte alltid om exakt vad som sades utan om hur det kändes. Hur det entusiasmerade. Eller fick alla att tappa både tron och orken. Energi söker inte fakta. I så fall skulle varje ledare vara vetenskapsman eller –kvinna. Istället söker allt fler av dagens företag och politiska grupperingar ledare ”som går genom rutan” som det heter. Och det gör man inte genom att predika sanningar. Det gör man genom att spela teater.
Det var därför, med tanke på ovanstående övning i sanningssökande, inte så pjåkigt påhittat av Rådige Rådgivaren att påstå att det finns alternativa fakta när hennes chef inte höll sig till sanningen, det vill säga den sanning som de flesta andra kunde ta gift på. Allt handlade om den egna upplevelsen och syftet med att berätta om den. En folksamling kan vara stor eller liten. Är den stor kan den vara det på två sätt beroende på hur man betraktar den och med vilka ögon. Vill man veta exakt hur stor den är får man räkna huvuden. Vill man bespara sig det besväret kan man ensidigt mena att ”vi tyckte att den var otroligt stor, så stor att större knappt funnits, och det räcker för oss, det visar hur populär vår chef är, om någon annan dragit en ännu större publik är ointressant för oss men kul för dem, det kanske dessutom var solsken då, under vår dag hängde regnet i luften, vilket brukar betyda att trettiofem procent inte går ut alls sådana dagar”.
Min poäng med allt detta rundsnack är förstås att varför så förvånade? Så upprört? Sådan är ju politikens språk. Har alltid varit och kommer alltid att vara. Det man med säkerhet kan säga om det politiska språket är att det inte är exakt. Alternativa fakta är själva nerven eftersom polemik handlar om att påstå olika saker i samma ämne. Som åhörare, och väljare, har vi accepterat att så ser sanningarna i den världen ut, ibland till och med som tvingande lögner. Som när det ena dagen sägs att ”nä, jag ska inte avgå” medan det dagen efter är precis vad som händer. Eller som vad en siffra är värd i den politiska retorikens lek med sanningen. Till exempel vad det kostar att bygga ett nytt fint sjukhus. En företagare som inte förutser kostnader bättre än alla experter i politiska församlingar blir inte gammal. Men där är ju inte siffran valfläsk.
Så att politiker vill försöka framstå som så populära som de själva vill och anser sig vara borde inte förvåna. Men att de målar vackra bilder och sprider fagert tal betyder inte att de är konstnärer. Bara att de kan konsten att manövrera bland alla alternativa fakta så att de går bra genom rutan.
För egen del har jag bestämt mig för att stå ut med alternativa fakta när det gäller den politiska underhållning som dagligen pågår. Självklart påverkas jag momentant men på sikt hoppas jag att summan av allt så småningom ska ta formen av egen sanning. Den tanken låg bakom en kampanj för Svenska Dagbladet som vi på OCH gjorde. Vi undertecknade den med koncepttanken ”en krävande tidning”, det vill säga en tidning som förser sina läsare med alternativa fakta som underlag för egna ställningstaganden, vilket kräver att man läser noggrant och med eftertanke.
Allt har en annan sida beroende på vem som tittar och med vilka ögon. En sandstrand kan vara livsfarlig med tanke på drunkningsrisk, hajar och solsting. Men också den mest underbara platsen på jorden. Jag erinrar mig historien om mannen som gick på havsstranden och plockade uppsköljda snäckor, som han metodisk kastade tillbaks i havet. Miljoner låg framför honom. En annan man gick förbi och menade att ”det där är det väl ingen större mening med”. ”Jo, för den här”, sa mannen och tog i lite extra som för att understryka att om det rådde inget tvivel. Det var rena rama fakta.
PS. Min blogg råkade ut för ett alternativt faktum förra veckan. Ett tekniskt fel. Det är sedan ett par dagar åtgärdat. Därav detta extra inlägg. Räknar med att ha återställt ordningen nu på fredag.
Med tanke på PS: Härligt, blev lite orolig där ett tag.