Fritt efter Perfect Guide i SvD och serien med tips på hur man kan spendera en helt vanlig helg i Stockholm:
Efter att på förmiddagen ha snott ihop en krönika som den här anser jag att helgen börjar och tar mig ner till Baren för sen lunch med Bertil, en sed vi inte gärna bryter. Vi får förstås vårt vanliga bord, nr 5. Efter en smal fisk och ett glas torrt vitt passerar jag, på vägen hem, Hötorgshallen men dyker först in på NK för att få med en liten kartong av chokladavdelningens lösgodis. Hinner även säga hej till vännen Björn på Wetterling Gallery. Tar en selfie längs vägen mot en fond av blommande körsbär. Mmm:sar några hälsningar.
Tar sedan min vanliga taxirunda; först till Fabrique på Rosenlundsgatan för en påse av vår surdegsfavorit medan taxin stannar utanför. Sedan snabbt, det är ändå ganska nära, till Åsö Konditori och stans bästa cappucino. Här hänger chauffören med in. Jag träffar en ny varje gång, väldigt trevliga killar. Ofta pratar vi politik. Bra med lite perspektiv.
I Hallen har jag köpt diverse kallskuret och en stor påse scampi, det blir tapasbord utomhus ikväll. Scampin är lättgrillad direkt i pannan, som bara ställs fram. Vänner kommer över efter trädgårdsarbetet som nu satt fart. Skönt och avslappat, tycker alla, med uppdukad buffé med många härliga mumsisar och slices i kom-som-du-är stil. Fortsätter gärna med champagne, passar extra bra till jeans och svettig t-shirt tycker vi. När kylan kryper på gör vi en rejäl brasa i öppna spisen och kurar in oss i hemmets sköna vrår med en kupa Remy i handen.
Det blir förstås rätt sent men redan klockan sex på lördagsmorgonen är jag uppe. Skriver varje morgon och bäst när omgivningen är helt tyst. Springer sedan min lördagsmil och lägger slingan så att jag passerar Johan, min handlare i Ålsten med stans bästa kött och Glassbaren med stans bästa mjukglass. Mjukglass är extra bra när man springer. Man får mer bråttom hem då. Fyra rejäla entrecote hängmörade så det förslår från Gotland blir fint till kvällen då vi får gäster, en känd mästerkock med deckarskrivande fru. En bra köttbit är aldrig fel när gästen är stjärna i köket.
Hemma hinner jag göra i ordning frukostbrickan med cappucino (egen malning), smoothies maxade med pressade granatäppelkärnor, slår i en skvätt av champagnen som står kvar i en flaska, vänder snabbt ihop en krämig äggröra – och tända en brasa innan Ingrid kommer ner. Läser noggrant båda tidningarna innan vi tar på oss något enkelt och går ner till Park, stans bästa konditori utanför tullarna, för en snabb lunch. Där sitter alltid folk vi känner. Slutar inte sällan med att vi hänger med hem för en stund i solen med ett par svala drinkar som ger lisa åt själen. Avhandlar världsläget men mest alla tips på vad vi inte vill missa inför veckan som kommer.
Vi börjar prata om fotokonst och vips har vi slängt oss i en taxi ner till Fotografiska. Gästerna kommer inte förrän halv åtta så vi hinner ta ett glas i baren, en av stans bästa, där uppe. Raskt hem, snabbt in i duschen och på med grillen. Stjärnkocken vill ha whisky så jag ställer i ordning ett bord där jag snabbt blandar till den whiskydrink som passar var och en. Jag är bra på det. Tränat länge kan man säga.
Söndag morgon är jag som vanligt tidigt uppe, skriver lite, gör i ordning en frukostkorg, stoppar ner även tidningarna. Vi kör ner mot stans bästa promenadslinga, längs Mälaren, och hittar vår egen plats som vanligt tom. Njuter av att känna hur Stockholm vaknar medan måsar och båtar får liv. I bilen ligger golfbagarna så nu drar vi direkt till Troxhammar och går en tolva på mindre än två timmar. Det behövs för redan klockan ett har vi beställt bord på Oaxens opretentiösa, en av stans bästa. Där slappar vi länge tillsammans med vänner. Nu blir det hamburgare och en god öl, två förresten. På hemvägen hinner vi titta in på Spritmuséet (när skall det bli en bar där?) och en ny utställning, som alla säger att man måste se.
Hemma hinner jag med en timme vid datorn; renskriver senaste skörden, kollar mailen och svarar på några. Hinner duscha innan taxin hämtar oss för en kväll på Operan. Kommer ändå så pass tidigt att vi hinner med ett glas spritsiga bubblor innan Rosenkavaljeren tar ton. Efteråt vandrar vi sakta ner mot Grand för nedvarvning och ett glas i Cadierbaren. Vi är glada över att inte träffa några bekanta. Det blir lätt flera glas då och vi är ju trots allt pensionärer och har därför numera dragit ner på tempot rejält. Vill dessutom hem så pass att jag hinner med några kapitel i romanen alla pratar om. Skam till sägandes minns jag inte vad den heter. Men författarinnan är från Nigeria och väldigt het. Mycket för övrigt att läsa nu, stapeln vid sängen bara växer. Särskilt memoarer, även fyrtioåringar skriver ju sådana nu. Medan de kommer ihåg något, brukar jag skämta.
Skall upp tidigt imorgon. Min PT blir inte nådig om jag missar tiden med henne. Har medvetet lagt tiden till åtta på måndagmornarna. Gå ut hårt och sedan bara öka följt av ett medicinskt yogapass och en spasallad. Där har du lite av min filosofi. Men redan på tisdag vet jag att jag kommer att börja längta till nästa helg och att bara få slappa, träffa folk, fylla på förråden och ha det bra utan vardagens alla måsten.
Superbra!
/Fille